Chile-Sverige tur och retur Sverigekontakt, mars 2016

Riksföreningen Sverigekontakt har de senaste åren varit intresserat av hur och om flyktingar och invandrare använder sin förvärvade svenska när de en dag återvänder till sina hemländer. Dessa personer – återvändarna – kommer från så vitt skilda länder som Chile, Uruguay, Iran, Somalia, Grekland, länderna inom gamla Jugoslavien, Ungern, Estland, Syrien med flera. På vad sätt påverkar deras svenska språk, det svenska samhälls- och kulturlivet och deras nyfunna vanor i Sverige deras liv i det gamla hemlandet? I nummer 1 av Sverigekontakt 2015 påbörjades en serie av artiklar där återvändare beskriver sina upplevelser i Sverige och hur de idag använder sitt svenska språk. I detta nummer skriver Omar Pérez Santiago, en chilensk författare.

Chile-Sverige tur och retur

Min förste svensklärare var utmärkt. Byn hette Lagan och låg mellan Små- lands floder och skogar. Den andra läraren var sträng, krävande och erfaren, och arbetade på Lunds universitet i Skåne. Historien började 1977. Jag och några vänner gick in i Venezuelas ambassadörs residens i Santiago de Chile, under en diplomatisk mottagning. Vi kom in med falska inbjudningar för vi ville ha politisk asyl. Det var med ståhej och skandal. – Vi är politisk förföljda och vi vill lämna landet, skrek jag med ett champagneglas i ena handen. Festen avslutade från en sekund till den andra. Enrique Azpúrua, Venezuelas ambassadör, kom omedelbart springande till oss. Diplomaterna sprang fram till sina bilar och försvann. Plötsligt blev huset omringad av Pinochets soldater. Ambassadören ringde till Venezuela och med detsamma han gav oss asyl och skydd. Vi var där långa veckor – därinne som tvångsgäster, tills dess att ambassadö- ren Azpúrua från diktaturens Pinochet fick resetillstånd för att vi skulle kunna lämna Chile. Slutligen, korsade vi Santiago i ambassadörens bil på väg till flygplatsen i slutet av januari 1978, omgiven av polisen på skoter. På flygplatsen väntade oss en Boeing 707.

I Paris flyttade vi till ett mindre flygplan och landade på Köpenhamns flygplats. Och eftersom vi var tvungna att vänta på anslutning med ett annat flyg, besökte vi Köpenhamn. Klockan var 11 när vi landade på den nya lilla flygplatsen i Växjö. Scenariot var fantastiskt och exotiskt, tyckte jag. 

Det var kallt. Allt var snötäckt. På uppdrag av de chilenska exilorganisationerna hälsade Igor Cantillana, en chilensk skådespelare som hade skapat Sandinoteater i Stockholm, oss hjärtligt välkomna. Immigrationstjänstemän tog oss med i en bil till byn Lagan och där sov vi på ett litet hotell. Nästa dag var jag i ett skolrum med en anteckningsbok och en penna för att börja läsa svenska. Det är sånt som händer ibland. En dag var jag i en ambassad i Santiago med 30 graders värme; och nästa dag var jag en kall morgon i en skola i Lagan för att börja läsa svenska. Vad heter du? Vi fick boken Svenska för invandrare och en blå pärm med övningar. Läraren var ödmjuk och tålmodig. Han var mycket vänlig. En dag bjöd han oss på middag hemma hos honom. Hans fru var också lärare. De tillhörde Jehovas vittnen. Efter middagen visade han oss sina familjefoton. På några bilder fanns hans fru i det ögonblick som deras son föddes. Tyvärr kan jag inte komma ihåg lärarens namn. Men jag vet att han var en formidabel sådan. Hans värdighet gav mig känslomässig trygghet. Efter lektionerna brukade jag promenera genom en liten skog, eller så försökte jag utan framgång åka skridskor. Jag minns fortfarande hur snabbt jag ramlade mot isen. I byns ICA läste jag eller försökte läsa Expressens och Arbetets löpsedlar. Hits av popgruppen ABBA – Fernando och Money, Money, Money – hörde man ofta på radion. Under våren, flyttade jag till Malmö och tog en kurs vid Lunds universitet.

Läraren var äldre, han verkade lite arg. Men han var professionell och kompetent. Jag minns att han kom med en svensk klassiker, en tecknad serie av en tramsig gubbe, kallad Adamson, gjord av Oscar Jacobsson, som saknade ord. Det var bara mim. Vi skulle förklara verbalt. Det var en inspiration för mig, eftersom en av mina passioner är att läsa serietidningar, såsom den argentinska Mafalda. Snart gick jag till biblioteket för att läsa belgiska och franska serietidningar som Asterix, Tintin och Lucky Luke som hade översatts till svenska. Sedan vågade jag läsa svenska klassiker som Pelle Svanslös och 91:an. Jag minns inte deras namn men lärarna hjälpte mig med verb, adjektiv och deras härledningar och, paradoxalt nog, gav detta mig mer självförtroende i min spanska. Det gav mig klarhet om subjekt och predikat. Jag fick en känsla av att jag hade tappat den grova stilen från den latinamerikanska barockens och dess eviga bisatser. Jag började att skriva på svenska. Och jag började översätta svenska poeter till spanska. Jag gjorde misstag, förstås. Malmö var litet och min relation med Malmös författare och poeter fick mig att publicera en bok med översatta dikter. Jag skrev för tidningar som Sydsvenskan, och den numera nedlagda Arbetet. Redaktörerna rättade till mina vanliga misstag, förstås. Jag blev mer ödmjuk. Senare skrev jag en kort roman på svenska, Malmö är litet, och poeten Clemens Altgård rättade till den sista versionen. 

Jag återvände till Chile i början av 90- talet. Idag finns det flera svensktalande invånare i Chile. Kanske finns det femtusen invandrare från Sverige som lever och arbetar i Chile. Det händer ibland att jag träffar dem, på olika fester och sammankomster, och där talar jag gärna lite på svenska, eller på min skånska dialekt, skulle jag vilja säga. Förra december, t.ex. firade de Luciadagen i Santiago. Flickor med sina vita klänningar och kronor av ljus, sjöng traditionella svenska visor. De sjöng också chilenska traditionella sånger den gången. Rolig blandning. Sen åt vi goda julkakor och drack lite glögg. Även om det var cirka 30 grader varmt. Förra året presenterade vi, på den internationella bokmässan i Santiago, i samarbete med Svenska chilenska kulturinstitutet, en bok med mina översättningar av dikter av nobelpristagare Tomas Tranströmer och framstående svenska poeter, som Ekelöf, Stagnelius, Karin Boye, Hjalmar Gullberg, Lasse Söderberg, etc. Och igen kom jag ihåg mina två svenska lärare i Småland och Skåne, vars namn jag gärna skulle vilja komma ihåg idag, två äkta, ärliga och värdiga lärare. Dessa lärare som för 38 år sedan var eldflugor som lyste en smula i flyktingens mörka skuggor. Denna flykting var jag. I det ögonblicket var jag 25 år och jag trodde att jag hade förlorat allt. I samma ögonblick som jag började att läsa svenska, hade jag ingen aning om vilken väg mitt liv skulle ta. ”Natten är dagens mor” (Stagnelius).

Bibliografi 

Egna verk:

 Malmö är litet. Malmö : Skrivareförl. i Skåne, 1988. 93 s. ISBN: 91-86794-11-6 

Nya chilenska författare = Nuevos cuentistas chilenos / R. Alejandro Pérez, Pancho Pérez Santiago. Malmö: Aura Latina, 1989. 38 s.:ill. ISBN: 91-970998-4-8 Parallelltext på svenska och spanska 

El discreto encanto del exilio. Santiago: Nueva generación, 1990. 

Sångmö. Malmö : Aura Latina, 1990. 4 s. 

Malmö är litet (Malmö es pequeña), novela. Malmö: Skrivareförl. i Skåne, 1988, ISBN 91-86794-11-6 

Memorias eróticas de un chileno en Suecia,  cuentos, Editora Kipus & Aura Latina, 1992 

Negrito no me hagas mal, novela gráfica, Centro Nacional de Cómic, 2000 

Escritores y el mar, crónicas, Centro Ecoceanos, 2002 

Trompas de Falopio, novela en coautoría con Gabriel Caldés, Editorial Universidad Bolivariana, Santiago, 2007. ISBN 978-956-8024-69-7 

Escritores de la guerra. Vigencia de una generación de narradores chilenos, ensayo, Editorial Universidad Bolivariana, Santiago, 2007. ISBN 978-956-8024-65-9 

Breve historia del cómic en Chile, Editorial Universidad Bolivariana, Santiago, 2007. ISBN 978- 956-8024-61-1 

Nefilim en Alhué y otros relatos sobre la muerte, cuentos, Mago editores, 2011. ISBN 978-956-317-119-8 

Allende, el retorno, novela, Aura Latina & Cinosargo ediciones, 2013. ISBN 978-956-8251-07-9 Medverkan i samlingsverk: 50 poetas latinoamericanos en Escandinavia / selección y notas de Juan Camerón. Malmö: Cuestión. 53 s. : ill. (Liberación extra; no 1/90). Hundra dikter av hundra diktare med utländska  rötter / utgiven av Invandrarnas kulturcentrum (IKC). Stockholm: IKC, 1990. 136 s.: ill. 

Antología del cuento latinoamericano en Suecia / selección de Víctor Montoya. Borås: Invandrarförl., 1995. 171 s. (Immigrant-institutet Ser. B. Dikter, noveller, essäer ; 42). ISBN: 91-85242-97-7 Utgivare av: Irrande trädgårdar/Jorge Calvo...; redigerad av Pancho Pérez Santiago. Malmö: Aura Latina, 1987. 96 s. ISBN: 91-7810-991-4 Delvis översättning från spanska 

La Pandilla de Malmö: poesía joven de Suecia/presentación y traducción: Omar Pérez Santiago. Malmö: Aura Latina, 1990. 48 s. ISBN: 91-970998-5-6 Innehåller dikter och presentationer av: Clemens Altgård, Håkan Sandell, Ulf Malmqvist, Lukas Modysson och Michael Strunge 

Grenverk. Malmö: Skrivareförl. i Skåne, 1989. 115 s. 

Har också varit med att sammanställa katalogen: Latinamerika i Skåne: sydamerikanska författare, filmare, skådespelare och musiker bosatta i Skåne/ fotograf: Ricardo Arroyo; presentation Pancho Pérez Santiago. Malmö: Aura Latina: Kulturarbetsförmedlingen: Folkuniv., 1991. 64 s.: ill. ISBN: 91-970998-9-9