Poemas de Tomas Tranströmer, Revista Agua Tint N° 22

La sueca feminista en el Valle del Elqui, revista Alerce

Tres poemas del sueco Clemens Altgård

Clemens Altgård nació en Lahom, Suecia, en el año 1957. Es poeta, traductor y crítico literario.

Altgård publicó su primer libro, Pandemonium, en el año 1986. Ha sido crítico literario de los diarios Sydsvenska Dagbladet y Skånska Dagbladet. Ha traducido poesía del danés, español e inglés.

Altgård es un poeta sueco neorromántico, gótico místico, arraigado en el dark del punk, con eruditas lealtades con el místico inglés, Aleister Crowley (que nosotros conocimos en América a través de Xul Solar y de Jorge Luis Borges) y el cine underground norteamericano de Kenneth Anger. No muerto certifica dos derrotas, al estilo de T. S. Eliot en La tierra baldía: primero, un permanente desastre amoroso y, en segundo lugar, la pérdida de los sueños, “las cosas caen aparte y el centro no puede aguantar”, (Yeats) y el actual sentido de hiancia y fragmentación cultural y crepuscular.

Altgård usa un formalismo experimental de expresión simbólica sobre su arte poética. Con fino trabajo, virtuoso con las figuras relacionadas con la sabiduría que hay en el ocultismo y en su montaje de una manera cubista, como si estuviesen compuestos de collages, divididos en cuatro partes, como La Luna en pantalones de Maiakovsky.

No muerto es publicado en español por Ediciones Cinosargo en 2017.

Poemas de Clemens Altgård

No-muerto

Imagina levantarse de tu ataúd como un vampiro
cuando suena el reloj digital
después de una noche sin nombre.
Las cosas están silenciosas, compactas.
Destruido de dolor y forjado a cincel está el mundo
esta mañana.
Las cosmovisiones entran ya en conflicto
al leer los periódicos.
Pequeña ingesta diaria de venenos caseros
lo hace más fácil de tolerar.
Es cuando se trata el espacio de recuperar
y a las cosas por su nombre llamar.

Yestergray

Cuando uno empieza a llorar
en la luz roja.
Cuando uno empieza a llorar
en la luz gris.
Cuando uno es gris
en la luz gris.
Es un día también ayer.
Gris.

—Brillante ripio y esquirlas.
Negarse a ceder ante el peso.
Esto es lo que es.
Aquí quiero ser enterrado.
En vez de triste o
En ninguna parte.

Descomposición

¿Quién te oye respirar
cuando la habitación se amplía
alrededor de la medianoche?
Notas dispersas
en papeles y blocks:
La ametralladora como signo
de una época.
El pájaro carpintero como símbolo
de la irritación irracional.
Algunos pantanos, enebros y plazas
como base de un drama con vagabundos.

Un escape a la soledad
y un regreso
como cuando uno emerge de la bañera
y se adhiere la suciedad.
Entonces es como esto
(más o menos):
Ningún día está arraigado
y la víctima no huye
sino que es atraída magnéticamente
hasta el punto donde el peligro es mayor.

Casi todo el mundo puede ver la ardiente esfera
casi todo el mundo puede ver el ala cayendo.
Todos excepto aquel cuyo cráneo está amenazado.

Pero no se debe tomarlo personalmente
—la desintegración
que vive en lunes, martes, etc.
—siete años de infortunio
se dice que significa.
Ella es casi bonita
cuando se la mira con distancia.
Sí, realmente von oben
como cristales de nieve contra
un cielo oscureciéndose
como un retrato de la poeta Karin Boye
con los ojos amarillos restellantes
y el cabello azul.

Traducción: Omar Pérez Santiago

Fuente: Letralia

Omar Pérez Santiago

Libros de cuentos

Memorias eróticas de un chileno en Suecia, 1992

Índice

La Noche del Viernes en Malmö

Amor Nórdico

Anna Ersdotter

Catarina, feminista en el Valle de Elqu

Musa, Amanda Amaralis

Francisca Renata

Henrietta Lacrymosa

Karin de la calle Amiral

Mariana Altiva

Sofi Borovskaia y Mayakovski

Olor a damasco verde

El Poeta Chileno

Nefilim en Alhué y otros relatos sobre la muerte, 2011

Prólogo

La muerte y la ausencia

Los interfectos del Valle del Elqui

Animita de Facebook

Muñeca rota

Anette Jensen

Ya no abusarás más de mí

Old Singer

Ten más modestia, Muerte

Vanguardia veteranos del 70
Nefilim en Alhué

La Novia de Borges, 1990 

Novelas 

Malmö är litet (Malmö es pequeña), 1988

Negrito, no me hagas mal, 2000

Trompas de Falopio, 2007, con Gabriel Caldés

Allende, el retorno, 2013

Libros de Traducciones

Michael Strunge. Caricias, poemas de Amor, 2014

Contenido

Poemas de Amor

Caricias

Sagrada, Sagradamente

Esencia Dolida

Escándalo

Ausencia

Reina de Corazones

Cuando Dormimos

Jota de Diamantes

Sistema

Tiempo y Espacio

Corriente del Corazón

Ilusión

Monarquía

Llamarte Delfín

Somos Dioses

que Dominan en el Sueño

Antiguas Visiones

Salida

Leyenda de la poesía punk danesa

Un mito y un misterio

Pablo Lacroix (1987)

Virginia Wood (f. 1986)

Anita Montrosis (f. 1969)

Fabián Bustos (f. 1987)

Emersson Pérez (f. 1982)

Oscar Saavedra Villarroel (f. 1977)

Tomas Tranströmer, introducción para inquietos, 2012

Indice

Un ciego frente al mar

Tomás Tranströmer: misticismo del silencio

Poemas de

Tomás Tranströmer

Pilar de la poesía sueca: Eric Johan Stagnelius

Años 30. Modernismo sueco:

“Sexo, alcohol y socialismo”

El fuego de Karin Boye

Gunnar Ekelöf

Hjalmar Gullberg, El Beso del Viento

Años 40:

Poetas de la angustia.

Años 50: Generación del silencio & Tranströmer

Lars Forsell

Lasse Söderberg

Dag Hammarskjöld:

Saint-John Perse y Ezra Pound

Generación 80

Michael Strunge y la poesía de los 80

Jens Fink Jensen

Lukas Moodsyson

Tomás Tranströmer y sus vínculos con escritores latinoamericanos

Octavio Paz en Malmö

Nóbel y Nicanor Parra

La Pandilla de Malmö. Poesía joven de Suecia, 2014

Libros de Crónicas

Escritores y el Mar, 2002

Indice

Pablo Neruda: Los Versos del Capitán

Alfonsina y el Mar

Hemingway y el mar

Francisco Coloane, Volvamos al Mar

Vicente Huidobro En el fondo de su tumba está el mar

Gabriel García Márquez y la increíble y triste historia del náufrago

Escritores de la Guerra. Vigencia de una generación de narradores chilenos, 2007

Ïndice

Escritores y escritoras de la Guerra

Artículos

Cánovas, Canales, Tropa, Pizarro &  Santos y Sepúlveda: Ideología de la obra única

Los echaremos a patadas

Fuguet & Gómez: Escritores de la indiferencia

 La crisis de los treinta años

Cuento sensual: Barros, Elphick, Collyer y Calvo

Bolaño: El coraje del Cult-Pop

Espinosa: El mitín de los críticos

Spotorno & Electorat: Rosca chilena en España

Literatura & Fútbol: Reinaldo Marchant

Calderón, Contreras y González: Se arrienda casa de familia fracturada

Rivera Letelier, Gil,  Atria, Marchant L, Gallardo Los Históricos

Cristián Warnken: El publicista de la intemporalidad

Marcelo Mellado y su novela Informe Tapia.

Entrevistas a Escritores de la Generación

Entrevista a Jorge Calvo

Entrevista  Reinaldo E: Marchant

Entrevista a Ramón Díaz Eterovic

Entrevista a Pía Barros

Críticas extranjeras

Delirante desvío de Monsieur Pain

Perdido en la Traducción

Parpadeos de rostros muertos

Los Siete Hijos de Simenón

Listado de Escritores de la Guerra

Agradecimientos

             

Breve historia del Cómic en Chile, 2007

Indice

I. La Era de la Historieta Muda
    República parlamentaria 1900-1925

II. Entre Topaze y Condorito
     La Era del Nacionalismo Popular (1930-1950)

III Diversificación de los Cómics
     La era de la sociedad de masas (1950-1973)
IV. La Era del Underground o Dirty Comics
      La Dictadura y la Cultura Alternativa (1973-1990)
V. La Estación Light
    La Era de la Transición (1990-2000)
VI. Revistas de cómics en el siglo XX
VII. Dibujantes chilenos del siglo XX
VII. Revistas chilenas de cómics por género
VII Personajes de la historieta chilena

 Guiones de Cine

Plikten, 1989

National Academy of Theater and Film Art Sofia, Folkuniversitet en Malmö y Filmförening Sur

La Novia de Borges, 1990 

National Academy of Theater and Film Art Sofia, Folkuniversitet en Malmö y Filmförening Sur.

Chile-Sverige tur och retur Sverigekontakt, mars 2016

Riksföreningen Sverigekontakt har de senaste åren varit intresserat av hur och om flyktingar och invandrare använder sin förvärvade svenska när de en dag återvänder till sina hemländer. Dessa personer – återvändarna – kommer från så vitt skilda länder som Chile, Uruguay, Iran, Somalia, Grekland, länderna inom gamla Jugoslavien, Ungern, Estland, Syrien med flera. På vad sätt påverkar deras svenska språk, det svenska samhälls- och kulturlivet och deras nyfunna vanor i Sverige deras liv i det gamla hemlandet? I nummer 1 av Sverigekontakt 2015 påbörjades en serie av artiklar där återvändare beskriver sina upplevelser i Sverige och hur de idag använder sitt svenska språk. I detta nummer skriver Omar Pérez Santiago, en chilensk författare.

Chile-Sverige tur och retur

Min förste svensklärare var utmärkt. Byn hette Lagan och låg mellan Små- lands floder och skogar. Den andra läraren var sträng, krävande och erfaren, och arbetade på Lunds universitet i Skåne. Historien började 1977. Jag och några vänner gick in i Venezuelas ambassadörs residens i Santiago de Chile, under en diplomatisk mottagning. Vi kom in med falska inbjudningar för vi ville ha politisk asyl. Det var med ståhej och skandal. – Vi är politisk förföljda och vi vill lämna landet, skrek jag med ett champagneglas i ena handen. Festen avslutade från en sekund till den andra. Enrique Azpúrua, Venezuelas ambassadör, kom omedelbart springande till oss. Diplomaterna sprang fram till sina bilar och försvann. Plötsligt blev huset omringad av Pinochets soldater. Ambassadören ringde till Venezuela och med detsamma han gav oss asyl och skydd. Vi var där långa veckor – därinne som tvångsgäster, tills dess att ambassadö- ren Azpúrua från diktaturens Pinochet fick resetillstånd för att vi skulle kunna lämna Chile. Slutligen, korsade vi Santiago i ambassadörens bil på väg till flygplatsen i slutet av januari 1978, omgiven av polisen på skoter. På flygplatsen väntade oss en Boeing 707.

I Paris flyttade vi till ett mindre flygplan och landade på Köpenhamns flygplats. Och eftersom vi var tvungna att vänta på anslutning med ett annat flyg, besökte vi Köpenhamn. Klockan var 11 när vi landade på den nya lilla flygplatsen i Växjö. Scenariot var fantastiskt och exotiskt, tyckte jag. 

Det var kallt. Allt var snötäckt. På uppdrag av de chilenska exilorganisationerna hälsade Igor Cantillana, en chilensk skådespelare som hade skapat Sandinoteater i Stockholm, oss hjärtligt välkomna. Immigrationstjänstemän tog oss med i en bil till byn Lagan och där sov vi på ett litet hotell. Nästa dag var jag i ett skolrum med en anteckningsbok och en penna för att börja läsa svenska. Det är sånt som händer ibland. En dag var jag i en ambassad i Santiago med 30 graders värme; och nästa dag var jag en kall morgon i en skola i Lagan för att börja läsa svenska. Vad heter du? Vi fick boken Svenska för invandrare och en blå pärm med övningar. Läraren var ödmjuk och tålmodig. Han var mycket vänlig. En dag bjöd han oss på middag hemma hos honom. Hans fru var också lärare. De tillhörde Jehovas vittnen. Efter middagen visade han oss sina familjefoton. På några bilder fanns hans fru i det ögonblick som deras son föddes. Tyvärr kan jag inte komma ihåg lärarens namn. Men jag vet att han var en formidabel sådan. Hans värdighet gav mig känslomässig trygghet. Efter lektionerna brukade jag promenera genom en liten skog, eller så försökte jag utan framgång åka skridskor. Jag minns fortfarande hur snabbt jag ramlade mot isen. I byns ICA läste jag eller försökte läsa Expressens och Arbetets löpsedlar. Hits av popgruppen ABBA – Fernando och Money, Money, Money – hörde man ofta på radion. Under våren, flyttade jag till Malmö och tog en kurs vid Lunds universitet.

Läraren var äldre, han verkade lite arg. Men han var professionell och kompetent. Jag minns att han kom med en svensk klassiker, en tecknad serie av en tramsig gubbe, kallad Adamson, gjord av Oscar Jacobsson, som saknade ord. Det var bara mim. Vi skulle förklara verbalt. Det var en inspiration för mig, eftersom en av mina passioner är att läsa serietidningar, såsom den argentinska Mafalda. Snart gick jag till biblioteket för att läsa belgiska och franska serietidningar som Asterix, Tintin och Lucky Luke som hade översatts till svenska. Sedan vågade jag läsa svenska klassiker som Pelle Svanslös och 91:an. Jag minns inte deras namn men lärarna hjälpte mig med verb, adjektiv och deras härledningar och, paradoxalt nog, gav detta mig mer självförtroende i min spanska. Det gav mig klarhet om subjekt och predikat. Jag fick en känsla av att jag hade tappat den grova stilen från den latinamerikanska barockens och dess eviga bisatser. Jag började att skriva på svenska. Och jag började översätta svenska poeter till spanska. Jag gjorde misstag, förstås. Malmö var litet och min relation med Malmös författare och poeter fick mig att publicera en bok med översatta dikter. Jag skrev för tidningar som Sydsvenskan, och den numera nedlagda Arbetet. Redaktörerna rättade till mina vanliga misstag, förstås. Jag blev mer ödmjuk. Senare skrev jag en kort roman på svenska, Malmö är litet, och poeten Clemens Altgård rättade till den sista versionen. 

Jag återvände till Chile i början av 90- talet. Idag finns det flera svensktalande invånare i Chile. Kanske finns det femtusen invandrare från Sverige som lever och arbetar i Chile. Det händer ibland att jag träffar dem, på olika fester och sammankomster, och där talar jag gärna lite på svenska, eller på min skånska dialekt, skulle jag vilja säga. Förra december, t.ex. firade de Luciadagen i Santiago. Flickor med sina vita klänningar och kronor av ljus, sjöng traditionella svenska visor. De sjöng också chilenska traditionella sånger den gången. Rolig blandning. Sen åt vi goda julkakor och drack lite glögg. Även om det var cirka 30 grader varmt. Förra året presenterade vi, på den internationella bokmässan i Santiago, i samarbete med Svenska chilenska kulturinstitutet, en bok med mina översättningar av dikter av nobelpristagare Tomas Tranströmer och framstående svenska poeter, som Ekelöf, Stagnelius, Karin Boye, Hjalmar Gullberg, Lasse Söderberg, etc. Och igen kom jag ihåg mina två svenska lärare i Småland och Skåne, vars namn jag gärna skulle vilja komma ihåg idag, två äkta, ärliga och värdiga lärare. Dessa lärare som för 38 år sedan var eldflugor som lyste en smula i flyktingens mörka skuggor. Denna flykting var jag. I det ögonblicket var jag 25 år och jag trodde att jag hade förlorat allt. I samma ögonblick som jag började att läsa svenska, hade jag ingen aning om vilken väg mitt liv skulle ta. ”Natten är dagens mor” (Stagnelius).

Bibliografi 

Egna verk:

 Malmö är litet. Malmö : Skrivareförl. i Skåne, 1988. 93 s. ISBN: 91-86794-11-6 

Nya chilenska författare = Nuevos cuentistas chilenos / R. Alejandro Pérez, Pancho Pérez Santiago. Malmö: Aura Latina, 1989. 38 s.:ill. ISBN: 91-970998-4-8 Parallelltext på svenska och spanska 

El discreto encanto del exilio. Santiago: Nueva generación, 1990. 

Sångmö. Malmö : Aura Latina, 1990. 4 s. 

Malmö är litet (Malmö es pequeña), novela. Malmö: Skrivareförl. i Skåne, 1988, ISBN 91-86794-11-6 

Memorias eróticas de un chileno en Suecia,  cuentos, Editora Kipus & Aura Latina, 1992 

Negrito no me hagas mal, novela gráfica, Centro Nacional de Cómic, 2000 

Escritores y el mar, crónicas, Centro Ecoceanos, 2002 

Trompas de Falopio, novela en coautoría con Gabriel Caldés, Editorial Universidad Bolivariana, Santiago, 2007. ISBN 978-956-8024-69-7 

Escritores de la guerra. Vigencia de una generación de narradores chilenos, ensayo, Editorial Universidad Bolivariana, Santiago, 2007. ISBN 978-956-8024-65-9 

Breve historia del cómic en Chile, Editorial Universidad Bolivariana, Santiago, 2007. ISBN 978- 956-8024-61-1 

Nefilim en Alhué y otros relatos sobre la muerte, cuentos, Mago editores, 2011. ISBN 978-956-317-119-8 

Allende, el retorno, novela, Aura Latina & Cinosargo ediciones, 2013. ISBN 978-956-8251-07-9 Medverkan i samlingsverk: 50 poetas latinoamericanos en Escandinavia / selección y notas de Juan Camerón. Malmö: Cuestión. 53 s. : ill. (Liberación extra; no 1/90). Hundra dikter av hundra diktare med utländska  rötter / utgiven av Invandrarnas kulturcentrum (IKC). Stockholm: IKC, 1990. 136 s.: ill. 

Antología del cuento latinoamericano en Suecia / selección de Víctor Montoya. Borås: Invandrarförl., 1995. 171 s. (Immigrant-institutet Ser. B. Dikter, noveller, essäer ; 42). ISBN: 91-85242-97-7 Utgivare av: Irrande trädgårdar/Jorge Calvo...; redigerad av Pancho Pérez Santiago. Malmö: Aura Latina, 1987. 96 s. ISBN: 91-7810-991-4 Delvis översättning från spanska 

La Pandilla de Malmö: poesía joven de Suecia/presentación y traducción: Omar Pérez Santiago. Malmö: Aura Latina, 1990. 48 s. ISBN: 91-970998-5-6 Innehåller dikter och presentationer av: Clemens Altgård, Håkan Sandell, Ulf Malmqvist, Lukas Modysson och Michael Strunge 

Grenverk. Malmö: Skrivareförl. i Skåne, 1989. 115 s. 

Har också varit med att sammanställa katalogen: Latinamerika i Skåne: sydamerikanska författare, filmare, skådespelare och musiker bosatta i Skåne/ fotograf: Ricardo Arroyo; presentation Pancho Pérez Santiago. Malmö: Aura Latina: Kulturarbetsförmedlingen: Folkuniv., 1991. 64 s.: ill. ISBN: 91-970998-9-9

Chile-Suecia Ida y vuelta Chile-Sverige tur och retur Revista Sverigekontakt

Fuente Sverigekontakt

Midssommarextas. Éxtasis del midsommar: fotografías en un bosque sueco de Claudia Pérez

 Fotografías: Claudia Pérez Gallardo

Incurables románticos de la naturaleza, los nórdicos, amantes del amplio hábitat, de sus fiordos y de sus bosques, durante el midsommar, el solsticio de verano, el 21 de junio, es el momento para las frutillas y el arenque, la cerveza, el aguardiente y la fertilidad nórdica. Cerca del
lugar del rito de las danzas, el obelisco de flores, se tiran sobre la hierba, entre musgos y líquenes, con el murmullo de los grillos, los mosquitos y las hormigas y, como en los cuentos, flota una luz amarillenta melancólica que se une con la oscuridad. Es el día del amor, el reencuentro con el paraíso perdido.

Según la leyenda nórdica, una vaca gigante, llamada Audumbla lamió la escarcha sagrada de rocas salobres, y de allí surgió lentamente el primer hombre, Bure, que era hermoso, grande y poderoso. Otras viejas leyendas afirman que hay árboles que dan como fruto seres humanos, fábulas cuentan de una especie humana que nace de una raíz en el suelo y a la cuerda está sujeto por el ombligo, como una calabaza o un melón, iguales a los hombres en todo: cara, cuerpo, manos y pies. El sueco, el genio sueco Carl von Linné (1707-1778), padre de la taxonomía moderna, minucioso, trascendente, estudioso de la reproducción: estambre borlilla y polen, ovario estilo y estigma. En su manía clasificó y reclasificó. Pero el sueco dudó frente a ciertos sujetos que estaban entre vegetales y animales, plantas verdes con movilidad extraordinaria. 

Efectivamente, quizás deben haber nacidos estos nórdicos en los bosques, de rocas o de  calabazas maduras. Quizás. Así, tal vez, se podría entender mejor el placer de los nórdicos por mimetizarse con su útero, la señora naturaleza. Aunque a nosotros, escépticos, nos cueste entender como alguien evolucione de una cosa en otra.

Tal vez, del mismo modo como los nórdicos han nacido de la naturaleza y se procrean, quizás también estos nórdicos sueñan volver a reconvertirse en piedra o, -como la Dafne de Ovidio-, en árbol y desean ver como sus senos se ciñen con una tierna corteza, sus cabellos se
alargan y se transforman en follaje y sus brazos en ramas; los pies, se adhieren al suelo con raíces hondas y su rostro es rematado por la copa. El nuevo árbol tiene un corazón que palpita bajo su corteza joven.

Texto: Omar Pérez Santiago

Fotografías: Claudia Pérez Gallardo

MIDSSOMMAREXTAS

Nordborna är obotliga naturromantiker, som älskar breda vidder, fjordar och skogar. Midsommartid kring sommarsolståndet den 21 juni är tiden för jordgubbar och sill, öl och brännvin, fruktbarhetens tid . Nära den av blommor pyntade majstången, som är föremål för rituella danser, lägger man sig ned i gräset mellan mossor och lavar, till sorlet av syrsor och mygg, och som i sagorna förenar sig det gula melankoliska ljuset med mörkret. Detta är kärlekens dag, dåmänniskan återförenas med det förlorade paradiset.
Enligt den nordiska legenden slickade jättekon Audumbla den heliga rimfrosten av salta klippor och ur detta stod långsamt Bure fram, den första människan; vacker, stor och kraftfull. Andra gamla sägner berättar om träd som bär människor som frukt. Fabler berättar om ett slags männniskor som föds ur en rot i marken, som sitter fast vid naveln, som en pumpa eller en melon, lika människor i allt: med ansikte, kropp, händer och fötter.
Svensken Carl von Linne (1707-1778), fader till den moderna botaniken, studerade hur växter reproduceras och indelade minutiöst ståndare, pistiller och pollen. På sitt maniska sätt klassifierade han om och om igen, men han tvekade inför vissa arter som var en blandning av växter och djur, gröna växter med extraordinär rörlighet.
Kanske har dessa nordbor fötts fram i skogar, ur klippor eller mogna pumpor. Kanske. Så kan vi bättre förstå varför de njuter så av att bli ett med naturen, jordens livmoder, fast vi som skeptiker har svårt att förstå hur någon kan utvecklas från en sak till en annan. På samma sätt som människor i Norden härstammar från naturen drömmer de kanske om att åter förvandlas till stenar eller, – eller som Ovidios Dafne – till träd, och ser gärna hur deras bröst förvandlas till bark; hur håret växer sig långt och blir till blad och grenar; hur fötterna rotar sig djupt och hur ansiktet blir en trädkrona.
Det nya trädet, som har ett hjärta som bultar under sin unga bark.

översättning: Anna-Karin Gauding