martes, abril 25, 2017
lunes, abril 24, 2017
sábado, abril 22, 2017
martes, abril 18, 2017
Sentimientos xenófobos florecen descaradamente en toda la sociedad- Por Lars Klint
Por Lars Klint, periodista sueco del diario Kvällsposten.
No Muerto. Suena como una especie de tema imaginado para un Viernes Santo.
No lo es. Lo que pasa es que terminé allí luego de una excursión al pueblo de Sjöbo durante esta semana santa para inspeccionar la tapa del desagüe de materiales distintos al hormigón.
Fue hace 30 años que el diario Kvällposten envió allí al joven escritor Omar Pérez Santiago para, como refugiado, retratara la recepción en el centro de la xenofobia de Suecia, el pueblo de Sjöbo y su emergente sello racista. Un referéndum se declaró puesto que las opiniones estaban dividas frente a la recepción de 15 refugiados por el municipio. El líder local del Partido del Centro, el agricultor Sven-Olle Olsson, fustigó la atmósfera con imágenes de horror a la delincuencia y a la cultura de la violencia. El espíritu Sjöbo se convirtió en un término nacional por su tono racista.
Omar Pérez, que entonces se llamaba Pancho y nueve años antes huyó de la persecución de la dictadura militar de Pinochet en Chile, describió afinadamente sus días en Sjöbo. Las reuniones y las impresiones. En la peluquería, la escuela, la librería, la oficina de empleo, el cine, el kiosko de completos. Y el hotel Gästis.

Yo era responsable del reportaje en el diario Kvällsposten y recuerdo que yo me pregunté si Omar Pérez Santiago realmente había sido bien recibido en todas partes.
– Sí, así fue en la superficie, afirmó Pancho. Los residentes de Sjöbo estaban avergonzados de toda la atención negativa y culpaba a sus políticos. Ellos mismos no estaban en contra de los inmigrantes y extranjeros. Eso fue lo que dijeron.
– Que ellos fueron positivos y acogedores. Pero aun así consideraban que era bueno un referéndum.
Pienso en Omar Perez – “Pancho” – cuando yo deambulo en busca de la delgada tapa del desagüe de plástico o metal ligero de un diámetro de 78 centímetros.
Me pregunto cómo sería tratado y a qué conclusiones llegaría hoy en una nueva visita. Ese referéndum en 1988 terminó después con un no desgarrador. Casi el 70 por ciento de los votantes fueron muy duros contra la idea de dar refugio allí a los 15 refugiados, principalmente del Líbano. Y el espíritu de Sjöbo sigue vivo. En las elecciones de 2014, el partido de extrema derecha Sverige Demokraterna alcanzó el 30 por ciento de los votos en las elecciones parlamentarias y el 21 por ciento en las elecciones municipales.
El sentimiento xenófobo ha echado raíces en todos los posibles lugares de cultivo y florece sin vergüenza en toda la sociedad.
Recibo de correo electrónico de contacto con Omar Perez Santiago. Admite que la imagen que hizo hace 30 años no se ajustó a los resultados de las elecciones. La gente tenía una más dura resistencia a los refugiados que lo que simulaban con él. Hoy en día probablemente serían más honestos. Las tendencias racistas se han establecido en toda Europa, incluso en otras partes del mundo, así lo señala.
Le pregunto si quiere realizar una nueva visita.
Promete tener noticias de la próxima vez que esté en Suecia. Ahora es un autor respetado y tiene un sólido perfil cultural en la capital chilena, Santiago. Se beneficia de sus habilidades lingüísticas suecas.
Aquí es donde los muertos vivientes o los No Muertos entran en el cuadro.
Omar Pérez habla líricamente sobre el poeta y crítico literario de Malmö, Clemens Altgård, que en los años 90 fue una de las fuerzas impulsoras de la fracción poética Liga de Malmö, inspirados en punk y que dominó la escena de la poesía de la región. El cineasta Lukas Moodysson fue otro miembro.
Omar Pérez Santiago dice con orgullo que él ha traducido al español el libro de poesía de Clemens Altgård, No-muerto y que acaba de salir en las librerías chilenas.
Felicidades, le digo. Y feliz Pascua.
Sjöbo puede esperar. Atormentados por su propia No Muerte y como todos en Suecia contemplar el mensaje de amor, un triste Viernes Santo, una semana después de lo ocurrido en Drottninggatan de Estocolmo.
Fuente Kvällsposten
De främlingsfientliga stämningarna blommar oblygt i hela samhället

Odöd. Det låter ju som något slags tänkt tema en långfredag.
Så är det inte alls. Jag råkar bara hamna där efter en påskutflykt till Sjöbo för att inspektera brunnslock av andra material än betong.
Det är 30 år sedan Kvällsposten skickade dit den unge författaren Omar Perez Santiago för att som flykting skildra mottagandet i främlingsfientlighetens huvudfäste, Sjöbos framväxande signum. En folkomröstning var utlyst eftersom opinionen motsatte sig att 15 flyktingar skulle placeras i kommunen. Den lokala centerledaren, lantbrukare Sven-Olle Olsson piskade upp stämningen med skräckbilder av kriminalitet och våldskultur. Sjöboandan blev ett riksbegrepp med rasistisk klangbotten.
Omar Perez, som då kallade sig Pancho och nio år tidigare flytt förföljelsen från Pinochets militärdiktatur i Chile, beskrev finstämt sina dygn i Sjöbo. Mötena och intrycken. Hos frisören, i skolan, bokhandeln, på arbetsförmedlingen, biografen, korvkiosken. Och Gästis.

Jag var ansvarig för reportagematerialet i tidningen och minns att jag undrade om han verkligen blivit så här artigt och väl bemött överallt.
– Ja, så var det på ytan, intygade Pancho. Sjöboborna skämdes över all negativ uppmärksamhet och skyllde på sina politiker. Själva var de inte alls emot invandrare och utlänningar. Det var vad de sa.
– Att de var positiva och välkomnande. Men att det ändå var bra med en folkomröstning.
Jag tänker på Omar Perez - ”Pancho” - när jag strövar runt i jakt på ett tunt brunnslock i plast eller lättmetall med en diameter på 78 centimeter.
Jag undrar hur han skulle bemötas och vilka slutsatser han skulle dra vid ett nytt besök. Den där folkomröstningen 1988 slutade ju med ett förkrossande nej. Närmare 70 procent var stenhårt emot att de 15 flyktingarna, huvudsakligen från Libanon, skulle ges en fristad i deras trygga kommun. Och Sjöboandan lever kvar. I valet 2014 nådde SD 30 procent av rösterna i riksdagsvalet och 21 procent i kommunvalet.
De främlingsfientliga stämningarna har slagit rot i alla tänkbara grogrunder och blommar oblygt i hela samhället.
Jag får mejlkontakt med Omar Perez Santiago. Han medger att bilden han fick för 30 år sedan inte överensstämde med valresultaten. Folk var hårdare i flyktingmotståndet än vad de låtsades inför honom. I dag skulle de nog vara ärligare. De rasistiska strömningarna har etablerats i hela Europa, ja i andra delar av världen också, konstaterar han.
Jag frågar om han vill göra ett återbesök?
Han lovar att höra av sig nästa gång han är i Sverige. Han är numera en aktad författare och framgångsrik kulturprofil i Chiles huvudstad Santiago. Han har nytta av sina svenska språkkunskaper.
Det är där Odöd kommer in.
Omar Perez talar lyriskt om Malmöpoeten och litteraturkritikern Clemens Altgård, på 90-talet en av drivkrafterna i den punkinspirerade Malmöligan som dominerade de skånska poesiscenerna. Lukas Moodysson var en annan.
Omar Perez berättar stolt att han översatt Clemens Altgårds diktsamling Odöd till spanska och att den just kommit ut på de chilenska bokhandelsdiskarna - No-Muerto.
Grattis säger jag. Och glad påsk.
Sjöbo kan vänta. Hemsöka sin egen odöd och liksom hela Sverige begrunda kärleksbudskapet, en ledsam långfredag, en vecka efter Drottninggatan.
Suscribirse a:
Entradas (Atom)
Qué gran libro de la profesora peruana Carmen Mc Evoy. "En el umbral de lo desconocido". Al parecer Perú se jodió desde el principio, desde la batalla de Ayacucho
" El profundo terremoto político que significó la independencia del exvirreinato peruano abrió una caja de Pandora, cuyos efectos aún...
-
Archivo Nacional. Foto: Pedro Jara El leve sol entra por las ventanas de la sala Ricardo Donoso del Archivo Nacional. El amable archivero ...
-
El estilo artístico de Athenea Llana destaca por la exploración de la percepción, la representación de lo invisible y la investigación pro...
-
¿No quieres quedarte con nosotras para siempre? Te llevaremos a todas partes. Siempre te mantendremos en tus dieciséis años...Vivirás con ...









